De är precis vad jag känner just nu en tomhet inom mig, men de finns olika typer av tomhet, iaf hos mig! En skön tomhet och en mer gnagande, djup, mörk tomhet som gör att gråten sätter sig i halsen och smärta i bröstet!
Jag vet att mycke beror på känslor som jag inte bearbetat ang vissa grejer som skadat mig men även gjort mig starkare! Jag vet att när de är som mörkast ikväll kommer tårarna komma och de har jag lärt mig med åren att man ska låta dom göra om man känner att det behövs! När jag va yngre va jag en sån person som höll allting inom mig, varken grät eller va arg, en dag tog mitt inres plats slut och allt som legat o växt inom mig behövde komma ut, dock kom detta i skolan då jag tröttnat på en brud som gick på allt och alla och till slut fick jag nog av hennes skit och kasta stol efter stol efter stol på henne! Då tyckte jag att hon fick skylla sig själv, idag nja jag kunde vart smartare men så kan de gå när man håller känslor inom sig!
Tyvärr har detta hänt igen efter denna händelse som hände för ca 1 år sen, jag har blundat och svalt alla käslor för att de känns som allt jag fick ta emot då är mitt fel, vet att de som jobbar inom detta ämne sagt att de är vanligt att man klandrar sig själv för de som hänt fast de är den som utsatt en för sakerna de är fel på! Jag har nu insett att många pusselbitar som har vart utspridda nu börjar falla på plats och jag har nu sökt om att få snacka av mig med en utomstående vilket ska bli riktigt skönt!
Sen tänker jag inte be om ursäkt för detta inlägg som många bloggare kan göra då de blir ett känsligt inlägg! Varför ber man om ursäkt för sina känslor egentligen? Jag är känslomänniska och tänker inte be om ursäkt för de!
va rädda om er och ta hand om varandra! Mys in natten och njut ❤